Söndagsreflektion | I just can't face myself alone again
Förtillfället ur funktion.
Ungeför så är min hjärna och känslor just nu.
Min sinnestämning har det senaste inte varit det bästa. Det kändes som om jag var påväg uppåt och så BAM så dalar jag ner igen. Jag vet inte vad jag ska upp till och jag vet inte heller vad jag ska göra här nere.
Jag vet fortfarande inte riktigt vad jag känner tycker och tänker om något. Jag vet inte om det är bra eller dåligt och jag funderar på om det beror på att jag har alldeles för mycket att göra och tänka på som gör att jag känner en viss stress över att missa något. Att glömma. Eller om det är så att jag har alldeles för lite att göra. Att jag är understimulerad.
Fast det skulle nog kunna vara båda delar. Jag känner mig sjukt understimulerad samtisigt som jag har fullt upp av allt det gamla vanliga. Händ något nytt och händ fort.
Jag står inte ut med den oroskänska/ rastlöshetskänsla som infinner sig hos mig just nu. Jag vet inte vad jag ska göra åt den. Och jag vet inte vad det beror på.
Jag jag jag.. ja usch. Men jag är så himla bra på att se allt som är dåligt runt omkring mig, allt om går emot mig. Och allt som är så himla dåligt med mig.
Det händer ju massa bra saker omkring dig hela tiden Sandra.. varför inte se dem?!
Folk tycker faktiskt om dig.
Ungeför så är min hjärna och känslor just nu.
Min sinnestämning har det senaste inte varit det bästa. Det kändes som om jag var påväg uppåt och så BAM så dalar jag ner igen. Jag vet inte vad jag ska upp till och jag vet inte heller vad jag ska göra här nere.
Jag vet fortfarande inte riktigt vad jag känner tycker och tänker om något. Jag vet inte om det är bra eller dåligt och jag funderar på om det beror på att jag har alldeles för mycket att göra och tänka på som gör att jag känner en viss stress över att missa något. Att glömma. Eller om det är så att jag har alldeles för lite att göra. Att jag är understimulerad.
Fast det skulle nog kunna vara båda delar. Jag känner mig sjukt understimulerad samtisigt som jag har fullt upp av allt det gamla vanliga. Händ något nytt och händ fort.
Jag står inte ut med den oroskänska/ rastlöshetskänsla som infinner sig hos mig just nu. Jag vet inte vad jag ska göra åt den. Och jag vet inte vad det beror på.
Jag jag jag.. ja usch. Men jag är så himla bra på att se allt som är dåligt runt omkring mig, allt om går emot mig. Och allt som är så himla dåligt med mig.
Det händer ju massa bra saker omkring dig hela tiden Sandra.. varför inte se dem?!
Folk tycker faktiskt om dig.
Kommentarer
Trackback
